Underbart att må bra

Gårdagen var inte en av dom bästa i mitt liv. Jag låg till sängs i stort sett hela dagen med migrän och allt vad det innebär. Men tro det eller ej så skriver jag inte det här för att få medlidande utan för att påminna om hur fantastiskt underbart det är att må bra. Det är så lätt att ta för givet att man har ork att laga sin egen mat och att man kan gå upp ur sängen eller bara ligga och titta på TV. Men när det där inte är så självklart helt plötsligt så inser man hur mycket man faktiskt uppskattar sånna småsaker. Så det var nog egentligen allt jag tänkte säga idag.

GLÖM INTE HUR FANTASTISKT UNDERBART DET ÄR ATT MÅ BRA!

Nu så..

Två texter inlämnade så nu ska jag bara njuta av att vara ledig fram till måndag då det är C-uppsatsen som gäller.

Killarna är på svensexa med Frallis den här helgen så jag och Elan har en riktig tjejhelg:) Igår kollade vi på Let´s dance-finalen (rätt par vann:)) och åt ostbågar och en massa choklad. Det har vi gått bort idag på vår entimmes promis ner till Ängbybadet och tillbaka genom Brommas skog av små villor.

Efter att Tina tagit hem den fruktansvärt fula glasskon igår så roade vi oss med att drömma om våra framtida hus. Dom kommer att bli fantastiska kan vi konstatera! Vår favvo-hus-sida är http://www.savsjotrahus.se/ så en länk till den kommer att läggas till bland de andra favoriterna här på min blogg. Mitt hus heter på hemsidan Villa Grönköping och är ett fantastiskt hus med amerikansk veranda och ett skafferi man kan gå in i, PLUS två stora klädkammare. Underbart! Och efter att jag fått vissa detaljer omritade och förminskat det lite så kommer det att vara fantastiskt! Elans favvohus är Villa Smögen men kommer troligtvis också blandas med några andra liknande ritningar. Det är underbart att drömma!

Sen var det ju det här med skidresan. Allt som ska sägas om den är att det var en härlig vecka med perfekt väder och lika perfekta förhållanden i backen. Det var blad i luften (nä, jag tänker inte förklara vad det betyder;)) och det var underbart att verkligen hinna umgås med alla kompisar hemifrån.

Nä, det går verkligen inte förkorta den här veckans händelser på det här sättet. Jag måste berätta om overallen och om vem jag träffade i backen.

Rasmus som inte kunde förlja med pga tentor kunde självklart inte släppa iväg oss utan att bidra med något och därför fixade han och frugan fram en värsta-vurpan-overall. Den var ful! Och om jag någonsin lyckas fjäska till mig lite bilder från veckan av någon som faktiskt tog några så ska jag lägga upp en bild på den.

Vi röstade helt enkelt fram dagens vurpa varje kväll och den som blev framröstad som skyldig till den fick dagen efter åka med den här overallen. Vissa skämdes och försökte synas så lite som möjligt under sin dag i overallen, andra tog frivilligt på sig den utan att ha vurpat och gjorde det mesta av situationen. "Dom andra" är Pecka. Han tänkte väl att "Ska man se dansk ut så kan man väl lika gärna göra det ordentligt". Till historien hör att Pecka är den av oss 29 som var med på resan som är i särklass bäst på att åka. Men med overallen på gjortde han allt som en dansk skulle ha gjort det:) Han plogade så mycket han orkade i stort sett hela tiden, han ramlade, han åkte sakta från kant till kant och blev helt enkelt "Ett med overallen" som hans flickvänn Nathalie uttryckte det.

Det roligaste var när han skulle åka i sittliften. Då såg han så osäker och dum ut att liftpersonalen saktade ner hela sittliften när han skulle gå på. Ha ha ha! När han väl satt i liften började han prata med oss runt omkring om vilket kap han tyckte att han gjort när han köpt den här overallen för bara 2500, halva priset menade han att det var, allt för att verka ännu dummare inför dom som inte kände honom.

Det dumast han gjorde var när han på toppen av en ganska bran, lång röd backe säger till Erik att "Jag glider ner för backen!". Han åkte några fula, plogande svängar och sen låtsades han ramla på rygg med skidorna upp i vädret och gled sedan nästan hela backen ner. Jag som stod nedanför och kollade såg bara ett snömoln som rörde sig mot mig. När han till slut fick stopp på sig satte han sig på den bakre delen av skidorna och låtsades att han inte kom upp och ofrivilligt gled iväg rätt mot backens ena kant och skogen. Det var hysteriskt roligt att se!

Den jag träffade i backen var min lärare från gymnasiet! Hon kom ihåg mig och bjöd mig på fika dagen efter i hennes stuga OCH hon kom ihåg att jag är glutenintolerant och hade köpt en glutenfri kladdkaka för min skull. Att en så liten grej kan göra en så glad:)

Det var helt enkelt en bra resa och jag hoppas att jag får chansen att lägga upp lite bilder! Jag tänker i alla fall lägga in några bilder från vår brideweekend, men det gör jag i inlägget där jag skrev om den så vill nån se dom så får man helt enkelt leta upp det inlägget:)

Ha det bra så länge!

Länge sen

Oj oj..nu har jag till och med fått klagomål från någon anonym typ om att det var för länge sen jag skrev:) Jag har haft fullt upp hela lovet. Först var det skidresa vilket jag får återkomma till vid ett senare tillfälle. Sen har det varit bröllopsplanering, påskfirande och släktkalas på g.

Den här veckan blir det plugg plugg plugg. Två texter som ska in på fredag och en muntlig redovisning på torsdag. BLÄ! Lovar dock att återkomma med bild och text om skidresan i helgen. Och eftersom jag har fått några kommentarer nu så får det väl bli lite bilder från vår brideweekend också.

Just nu är det bara sömn som gäller. Helt slut efter en hel dags tentaskrivande!

Helgen är slut och jag är fortfarande en hurtbulle:)

Nu är det måndag och tjejerna har åkt hem. Fredagskvällen bestod av fika på Vete katten, spännande avslöjanden (men dem håller jag för mig själv) och en lååång kkkkall promenad genom Stockholm med destination Södra station där vi lämnade vår underbare vän Jägarn för hemfärd.

På lördagen blev det en traditionsenlig långpromenad. Ja, vi har ju bara haft Brideweekend en gång tidigare men jag vågar säga att det kommer att bli en tradition med långpromenader och fotografering. Den här gången blev det en promenad på Knugens ägor. Alltså i Drottningsholms slottsträdgård. Det var vackert, mysigt och otroligt roligt. Vi tog bland mycket annat bilder på tjejerna på ljugarbänken, trädvältning och Louise mitt i Knugens häck..haha.. Jag kommer garanterat lägga in några bilder därifrån, men just nu sitter jag vid Simons dator och skriver och bilderna är på min dator så det får bli senare.

När vi var färdigpromenerade inhandlade vi mat till lunchen och åkte hem till Simon och David och tillagade den. En annan av Brideweekend-traditionerna är att Frida gör en grönsaksgubbe och den här gången bestod den av broccoli, paprika och morot. Bild på den kommer också vid ett senare tillfälle.

Kvällen bjöd på varma mackor, fruktsallad med glass och chokladsås och Melodifestivalens Andra chansen som helt enligt den svenska traditionen var en stor besvikelse. Totalt sett var det i alla fall en lyckad dag och vi somnade gott och sov länge på söndagen innan tjejerna packade in sig i bilen och åkte söder ut igen.

Rubriken utlovar ju några rader om min fortsatta hurtbullighet och jag ska inte göra dig besviken;) Det blev ingen söndags-powerwalk med Elan igår utan en utslagen Louise i soffan istället. Men det tog jag snabbt igen då vi var ute på en runda och svettades idag istället. 4,08 km uppmätte rundan när jag mätte den på jogg.se. Härligt! Till mitt försvar måste jag också tillägga att jag ju faktiskt gick mer än på länge både fredag och lördag, om än inte i samma rasande tempo som idag;)

Om någon läser och skulle vara nyfiken på de utlovade bilderna så kräver jag minst en kommentar som belöning först;)

Ha det bra tills vi hörs igen!

Simning

Nu har jag och Elan varit och simmat! 40 min blev det för min del. Man är så härligt tung i kroppen när man går upp. Kan det vara kontrasten från att vara så lätt i vattnet eller är det bara för att man är trött i musklerna? Skulle behöva fråga Rasmus. Om det är nån annan som har nån teori så tar jag tacksamt emot den:) En annan sak jag gärna vill ha svar på är hur man bär sig åt för att boka en bana?! Kostar det en förmögenhet eller måste man vara medlem i nåt simsällskap? Jag vill, jag vill, jag vill! Det vore SÅ skönt att kunna simma i sin egen takt:) Men det var härligt i alla fall. Vi började simma vid 19.50 och klockan 20.00 kom de och släckte ner så att bara lamporna under vattnet och några stearinljus var tända. Lite lugn musik gjorde det ännu bättre!

Gyttjebrottning

Mmm.. den här veckan är den tredje av fyra praktikveckor i den här kursen. Jag är på en småbarnsavdelning i centrala Stockholm och idag skulle vi gå på utflykt. Trevligt tänkte jag, eftersom det innebar att vi skulle slippa att bara stå stilla på den lilla innergården där vi annars brukar vara under utevistelserna. Alla barn var glada över att gå iväg och det såg lovande ut riktigt länge.

Men... när vi hade kommit fram till vår utflyktsplats och haft lite fruktstund upptäckte barnen hur otroligt roligt det var att leka i den extremt leriga backen som fanns intill. De åkte kana på rumpan ner för backen, rullade, åkte leksaksbil och ramlade ner för backen. Efter typ en kvart halvtimme insåg personalen att det var omöjligt att hålla barnen ifrån gyttjan och vi blev tvugna att gå tillbaks till förskolan. Men eftersom barnen var fullständigt indränkta i lera så kunde vi inte sätta dem i vagnarna. De två minsta barnen fick sitta på plastpåsar i vagnarna, men de åtta andra fick vi försöka hålla i handen och släpa med hem samtidigt som vi körde de tomma vagnarna. Och inte nog med att de var leriga och våta, några vägrade gå också. Det var då jag och personalen började ifrågasätta vårt yrkesval.. Kontor kanske inte vore så dumt iaf var det en av dem som sa.

När vi kom tillbaka till förskolan så fick en pesonal sätta på sig skyddsutrustning i form av plasthandskar och regnställ och försöka få av barnen kläderna. En fick spola alla kläder rena från gyttja och hänga in dem i torkskåpet, eller iaf hälften av kläderna, resten var av för fina material för att gå att hänga in där (det var alltså en förskola med 1-3 åringar vi var på?!). Den tredje personalen fick tvätta av barnen och sätta på dem torra och rena kläder och den fjärde fick stanna ute med ett gäng barn och slussa in dem allt eftersom vi som var där inne hann med dem.

Det var en spännande dag.. Nämnde jag att det bara var en ordinarie personal och resten vikarier och jag, eftersom en personal har åkt utomlands, en var på möte och en låg hemma och var sjuk. Som sagt, det var en spännande dag.

Meningen är att jag ska göra en del uppgifter och små samlingar med barnen och sedan skriva en 6-8 sidig text om det. Just nu känns det som om den texten kommer att bygga på ett gäng påhittade samlingar. Hoppas det blir bättre nästa vecka, sista veckan..

Nu ska jag fortsätta att städa min lilla lägenhet så att mina vänner slipper brottas med dammelefanter och annat när de ska sova på mitt golv.

Bridesweekend

Äntligen kommer mina underbara vänner från folkhögskoletiden och hälsar på mig. Det har varit bestämt länge men nu äntligen är helgen snart här:) Jag har lagt in några bilder från senast vi träffades i november förra året. Då var vi hos Sara i Linköping.

På den översta bilden är det från vänster, Frida från Mölndal, Therése från Växjö (ursprungligen Bottnaryd), jag och Sara från Linköping (ursprungligen Ekerö).

Bilderna är tagna på vår hysteriskt roliga promenad någonstans i Linköping. Ska bli härligt att bara få umgås och prata med vänner som känner en så väl (vi bodde i samma hus under ett år på Mariannelunds folkhögskola) och som betyder så mycket, jag är alldeles lycklig!

Jag kommer garanterat skriva ett litet inlägg efter helgen. Förhoppningsvis har Tessan med sig sin kamera den här gången också. I så fall blir det nog lite bilder från den här helgen också.

Nu ska jag kolla på alla mina favvoprogram på samma kväll. Room service, Grays Anatomy och Bröllopsbonanza..härligt!

Än så länge ser det lovande ut..

Ja, vi skulle alltså simma på torsdagar och gå på promenad på söndagar och än så länge har vi faktiskt lyckats.. simmat en gång och gått en gång..haha..men man måste ju börja nånstans!

Vi var ute och virrade runt i en timme igår. Jag skulle gärna berätta vart vi gick, men jag har ingen aning:) Vi hittade hem till slut iaf..haha.. Nästa gång får vi nog bestämma i förväg hur vi ska gå så att vi kan hålla ett bra tempo. Jag har iofs träningsvärk ändå men det beror nog mest på att det var mer upp och ner än planmark, än på tempot.

När vi hade varit ute i typ 40 min gick det väldigt mycket uppför utan att vi tänkte så mycket på det, vi kacklade väl för mycket som vanligt:) Helt plötsligt såg vi iaf ut över ett stort område och insåg att vi var ganska långt från där vi trodde att vi var. Och eftersom vägen vi gick på fortsatte att gå uppför och åt helt fel håll så var det bara att vända och gå ner igen, sen vågade vi oss inte på några fler chansningar utan gick hem.

För att vara helt säker på att promenaden inte skulle ha en allt för positiv inverkan på mig lagade jag varm chokladsås och åt glass med Simon när jag kom hem.

Hopplös, men man får väl ta en sak i taget:)

Att träna eller inte träna, det är frågan:)

Det där med att jag skulle lära mig HTML och så har väl gått sådär än så länge.. Skrivit har jag ju faktskt gjort tre gånger nu så det ser ju lovande ut så här långt även om det troligtvis inte är någon som läser här än:) Jag har roligt iaf så det spelar ju faktiskt mindre roll:)

Jag har precis kommit hem från simhallen där jag än en gång gjorde ett försök till att starta min karriär som amatörmotionär. Även detta är ett test för min fantastiska diciplin. Jag har nämligen otroligt många bra ideér, riktigt bra kan dom vara till och med;) Men det är dessvärre väldigt sällan som världen får skåda resultaten av mina fantastiska idéer eftersom min självdiciplin inte är fullt så fantastisk.

Dagens fantastiska idé (vilken Elin också ska ha cred för) är att vi, jag och Elin alltså, ska börja gå något som jag hoppas kommer kunna kallas powerwalk. Detta ska ske varje söndag när fotbollslaget i våra hjärtan, FC Kasam (mer om dem vid ett senare tillfälle) har träning. Vi lyckades också enas om att vi ska simma varje torsdagskväll för att få lite variation. Min tanke är också att jag när jag väl kommit igång med detta ska tycka att det är så fantastiskt skoj att jag kommer vilja träna ännu mer och därför köpa ett nytt kort på friskis och svettis.

Ni hör ju vilka fantastiska planer min hjärna kan komma upp med. Nu behöver jag bara all hjälp i världen med att få min självdiciplin att kunna växa i takt med planerna så att iaf en liten del av det hela kan bli verklighet!

Önska mig lycka till!