Morgonens äventyr - en Tiger på taket

När jag öppnade ytterdörren för att släppa in katterna nu på morgonen så sprang Tusse raka vägen in till matskålen men Tigern syntes inte till. Så hörde jag henne jama men fattade inte varifrån det kom. Det lät som om det kom uppifrån, men det var ju liksom inte logiskt. Det enda som är uppåt är ju vår stora ek och det måste vara minst 4 meter till första grenen så det kändes som en omöjlighet att hon skulle ha lyckats med det, hur mycket fåglarna än retar henne. Men jag tittade uppåt och då såg jag henne. På hustaket!

Mjau sa hon och tittade på mig med rädda ögon. Gissa om mina graviditetshormoner for i taket! Jag började lipa på stört och sprang in och väckte Simon och bad honom hämta stegen. Den står på andra sidan huset efter att sotaren var här, sa han och masade sig upp.

Det var alltså så hon kom upp. Så nu har vi lärt oss det. Inga stegar kvar när sotaren har åkt. Tigern och Simon kom ner välbehållna i alla fall och nu kommer nog sysselsättningsgraden vara ungefär på den här nivån resten av dagen för vår lilla Tiger om jag får gissa.

Simon berättade en ganska skrämmande sak för mig precis nu. Igår var det en kvinna här och informerade om vår nya gårdsförsäkring. Då hade hon berättat att lärare har haft det ganska tufft med försäkringar de sista åren. Hon sa att på grund av att SÅ många lärare har blivit utbrända de senaste åren så vill försäkringsbolagen inte längre ge dem försäkringar som täcker sånt.

Är inte det sjukt!? Har det inte gått lite väl långt då?