Vår amerikanska veranda

Äntligen håller vårt hus på att få sitt tänkta utseende på utsidan istället för den skolådekänsla det n så länge gett:)

När jag var i tonåren började jag titta på TV-serien Gilmore Girls. Det är fortfarande min favoritserie alla kategorier! Simon älskade den också så vi såg hela tillsammans när vi bodde i Stockholm. På vårt bröllop sjöng Emelie intro-sången till serien. Här är en länk till den: http://youtu.be/hoNEJyuWhUI (tyvärr inte Emelies fina version).

Förutom den sången och alla karaktärer så fastnade jag också för alla husen i serien som hade så fina amerikanska verandor. 

Lorelai och Rorys hus.

Dragonfly inn.

Sookie's hus.

Sedan dess har jag drömt om en sån. Och som tur var så tyckte Simon också om de där verandorna och så kom det sig alltså att min älskade man ägnar den här sommaren åt att bygga en åt oss:D

Han började i påskas med att gräva för plintarna. Sen dröjde det ett tag innan det blev tid, väder och ork till att få plintarna i marken.

Men efter att det var gjort och Simon fick hammare, såg och trä i händerna så tog det verkligen fart!

Taklagsfest när takstolarna var på plats. Det hjälpte Aron, Rune och pappa till med. Och mamma stod för kransen och tårtan enligt tradition:)

Sen kom Mattias och hjälpte till att få på råsponten och Aron, Joel och Rune hjälpte Simon att avsluta den delen.

Nu har Simon och Aron fått dit takpappen så nästa steg är att sätta läkt så att takpannorna kan läggas sen!:D och sen blir det målning och innertak!

Vi är redan SÅ nöjda och använder verandan hela tiden:D

Ett senare projekt blir att bygga en porch swing. Något i stil med den här:

Det hoppas jag att vi kan göra tillsammans nån gång:)

Räcket på verandan får vänta till senare så att Simon kan få några dagar ledigt här och där under sommaren:)

Min stulna telefon

Vilket jobb det medför att bli av med telefon och plånbok! Och va lätt det är att fastna i "tänk om..."! Tänk om jag hade lämnat telefonen hemma som jag ALLTID gjort tidigare när jag duschat i Falkenberg! Tänk om jag bara hade gläntat på duschdrapperiet när jag hörde en telefon ringa i duschrummet! Tänk om dörren till toabyggnaden hade varit stängd som den alltid varit!

Jag kände på mig redan innan jag klev ut ur duschen att något var fel. Därför gick jag raka vägen fram till min nessesär och öppnade den. Och då fick jag min farhåga bekräftad. Telefonen var borta! Jag blev helt ifrån mig när jag insåg att alla mina foton från Valters första veckor var borta!

 

Sen började arbetet med att spärra alla kort, spärra telefonen, stöldanmäla körkortet till transportstyrelsen, polisanmäla telefonen/plånboken. Ringa försäkringsbolaget, beställa nya kort, beställa telefon och försöka återskapa min gamla telefon med kontakter, inställningar, appar och allt annat som hör till. 

Räddningen i hela den tråkiga historien är att alla mina kontakter fanns kvar i iCloud. Dessutom hade jag tydligen gjort en säkerhetskopia på mina bilder på mamma och pappas externa hårddisk den 17 juni ( jag var helt säker på att den var gjord innan Valter föddes). Så mina bilder från hans första vecka fanns kvar!:D Sen har jag ju delat mina favoriter på instagram och Facebook och en hel del foton har jag delat med mina föräldrar via iCloud! 

Det var en sådan lättnad att se de där bilderna på mamma och pappas dator!

Nu ska jag se till att installera "hitta min iPhone" och spara allt i iCloud! 

 

Jag har redan börjat samla på mig nya bilder:)

Baka baka liten kaka...

Jag vet inte vad som har hänt men efter att Valter kom så har jag fått dille på att baka! Det var länge sen jag hade lust att baka och det är så roligt att känna så igen:)

Som tur är så blir det ju en del fikagäster nu när Valter är nyanländ och snälla familjemedlemmar hjälper till med verandan. Annars hade det ju varit mindre lyckat att ha frysen full av kakor;)

En månad

Igår var Valter en månad. Tiden går så fort på den här sidan förlossningen!  

Nu ler han på riktigt och gurglar fram små ljud ibland.

      

När han fick mysa lite med nallen idag så somnade han på nolltid:)

       

Sen kom Lina och Mattias hit. Mattias hjälpte Simon att spika råspont på verandataket och jag och Lina hjälptes åt med barnen och maten och bara umgicks. Det blev en riktigt mysig dag och råsponten är klar på gaveln!

              

Harry och Lina körde ett träningspass på studsmattan:)

Ikväll grillade vi flintastek och åt ute på altanen i kvällssolen:)

Valters första sommar präglas till stor del av verandabygget. Men på måndag åker vi till Falkenberg och hoppas på att han gillar det lika mycket som resten av hans familj gör!

Bröder

Till en början har Harry inte visat något större intresse för sin lillebror. Jag tror att han inte riktigt har vetat hur han ska förhålla sig till att ha blivit storebror. Eftersom han fått höra från alla håll och kanter hur spännande och roligt det borde vara att vara storebror så har det nog tagit ett tag att komma ikapp de känslorna. För honom var det nog till en början mer traumatiskt och omtumlande att helt plötsligt dela mamma och pappa med ett litet okänt knyte. Men de senaste dagarna har han dock börjar visa sin kärlek till lillebror. 

Härom kvällen när vi sagt god natt och jag som vanligt sagt att jag älskar honom mest av allt i hela världen så sa han, som vanligt "Jag också!" (kan översättas med "Och jag dig!") men sen la han till: "Jag gillaj Valtej också!". Det värmde i mammahjärtat:D

Ibland när man märker att den här omställningen tagit hårt på min lille Harry så är det ju inte utan att det känns lite jobbigt. Men när man i nästa stund ser honom sitta på sin cykel, stirrandes rakt fram utan någon att leka med så påminns man om vilken fantastisk gåva vi faktiskt har gett honom. Även om han inte förstår det nu. 

Mys!

Här är Valter drygt tre veckor och det är en av de första gångerna som Harry på eget initiativ verkligen myser med och klappar på honom:) Mina killar!

En av de första gångerna som Harry bett om att få ha Valter i knät:)