Min stulna telefon

Vilket jobb det medför att bli av med telefon och plånbok! Och va lätt det är att fastna i "tänk om..."! Tänk om jag hade lämnat telefonen hemma som jag ALLTID gjort tidigare när jag duschat i Falkenberg! Tänk om jag bara hade gläntat på duschdrapperiet när jag hörde en telefon ringa i duschrummet! Tänk om dörren till toabyggnaden hade varit stängd som den alltid varit!

Jag kände på mig redan innan jag klev ut ur duschen att något var fel. Därför gick jag raka vägen fram till min nessesär och öppnade den. Och då fick jag min farhåga bekräftad. Telefonen var borta! Jag blev helt ifrån mig när jag insåg att alla mina foton från Valters första veckor var borta!

 

Sen började arbetet med att spärra alla kort, spärra telefonen, stöldanmäla körkortet till transportstyrelsen, polisanmäla telefonen/plånboken. Ringa försäkringsbolaget, beställa nya kort, beställa telefon och försöka återskapa min gamla telefon med kontakter, inställningar, appar och allt annat som hör till. 

Räddningen i hela den tråkiga historien är att alla mina kontakter fanns kvar i iCloud. Dessutom hade jag tydligen gjort en säkerhetskopia på mina bilder på mamma och pappas externa hårddisk den 17 juni ( jag var helt säker på att den var gjord innan Valter föddes). Så mina bilder från hans första vecka fanns kvar!:D Sen har jag ju delat mina favoriter på instagram och Facebook och en hel del foton har jag delat med mina föräldrar via iCloud! 

Det var en sådan lättnad att se de där bilderna på mamma och pappas dator!

Nu ska jag se till att installera "hitta min iPhone" och spara allt i iCloud! 

 

Jag har redan börjat samla på mig nya bilder:)