lördag 13 september 2014

Veckan som gått...

Nu har jag bestämt mig. I måndags ringde jag förskolan och sa att Harry blir hemma på obestämd tid. Förskolechefen sa att vi fick behålla hans plats tillsvidare men att hon skulle höra av sig om det blev kö så att hon inte kunde motivera att vi skulle få behålla den. Så nu kan jag äntligen släppa det och bara njuta ett tag😃

Den här veckan tog vi det lugnt här hemma måndag tisdag och lekte med Harrys födelsedagspresenter.

I onsdags åkte vi in till stan när Simon slutade och fixade pass till hela familjen utom mig, gick till banken och öppnade ett sparkonto till Valter, bokade tid hos optiker till Simon och köpte lite kläder till lillprinsen som börjar bli stor! Sen veckohandlade vi när vi ändå var igång. 

I torsdags var vi på BVC och Valter blev vaccinerad, sen var vi i åsarp resten av dagen och på kvällen fick Valter jätteont av sprutorna stackaren😕

Igår åkte vi till mitt jobb och hälsade på. Harry lekte med barnen och hade jätteroligt hela förmiddagen! Och jag fick träffa alla barn och kollegor. SÅ roligt!😃

Idag har Harry och jag varit på Knytte för första gången. Det var också roligt så det blir nog en riktigt härlig höst i skogen! Och nu i eftermiddag har vi gått Odensbergsmarschen med min syssling Sofia och hennes familj. Mycket trevligt!

Det är körigt att vara föräldraledig😜 men VÄLDIGT härligt!

Och här kommer lite bilder från vår vardag:
Som tur är så leker Harry bra på sitt rum. Särskilt om jag sätter på en CD-saga som han kan lyssna på samtidigt.

Min lille goding!

Jag och Valter gillar bärsjalen!


Harry var mest ovan mark första halvan av sitt kalas😉

"Tuffe tuffe tjo tjo!" Lät tågtårtan...

Fyra generationer!

Kvällshäng i soffan.

I onsdags  kväll åkte vi upp på berget för att träna. Först gick vi en snabb promenad tillsammans (den enda träning mina fogar knappt tillåter än så länge). Sen stannade jag och Harry på lekplatsen vid sjön medans Simon tog Valter i vagnen och sprang en runda. Alla nöjda och glada och vädret var ju underbart!




Valter och mormor myste efter hans vaccination.

Och här är vi nu. Med lördagsgodiset framför barnprogrammen och vilar ut efter dagens aktiviteter☺️

tisdag 2 september 2014

Förskola eller inte förskola är min fråga...

Livet utan stress... Va underbart det kan va!
Att få vakna när man sovit klart och mysa länge i sängen innan frukost.

Och OM den här killen vet hur man myser!;)


Ta en promenad och hämta posten när det tillfälligt spricker upp. Titta när det skördas på grannens mark...

Höra hur hela familjen som äger fåren som betar i hagen hjälps åt med att valla in dem...

Äta när man blir hungrig och sitta kvar och prata en stund när man är klar.

Nä, långt ifrån alla dagar ser ut så här! Men nu har jag haft Harry hemma från förskolan i två veckor och kan konstatera att de stressfria och mysiga dagarna har varit betydligt fler nu när jag sluppit väcka honom, tvinga i honom frukosten under ständigt tjat om att vi faktiskt har bråttom, packa in oss i bilen, släpa Valter i babyskyddet och stressa hem igen innan han blivit hungrig. Och sedan amma, plocka, tvätta, laga mat, amma och sedan göra om alltihop när Harry ska hämtas.

Jag säger absolut inte att alla borde hålla sina barn hemma och att det är bäst för alla. Utan konstaterar helt enkelt bara att det, till min stora förvåning, nog ändå är det som passar mig och min familj bäst.

Jag får MER gjort med två barn hemma än när jag kör på hela förskolecirkusen (som uppstår för mig).

Ändå har jag världens beslutsångest över hur jag ska göra... Jag vågar liksom inte ta något definitivt beslut. Det känns på nåt vis inte socialt accepterat att göra så... Men varför egentligen?! Jag upplever ju att hela min familj mår bäst av detta. Och jag som jobbar som förskollärare är egentligen helt övertygad om att barn kan må lika bra av att vara hemma om det passar familjen bäst. Och om barnet bara får träffa jämnåriga på annat håll som de kan socialisera och leka med.

Det här inlägget skriver jag uppenbarligen mest för min egen skull. Det är så skönt att skriva ner saker man grupplar över. Det är lättare att vara objektiv när man kan läsa sina tankar i skrift på nåt vis:)

Men om någon skulle läsa detta så är jag tacksam för dina tankar och åsikter i frågan. Jag vill verkligen kunna bestämma hur vi sa ha det så att jag slipper grubblandet!