Till en början har Harry inte visat något större intresse för sin lillebror. Jag tror att han inte riktigt har vetat hur han ska förhålla sig till att ha blivit storebror. Eftersom han fått höra från alla håll och kanter hur spännande och roligt det borde vara att vara storebror så har det nog tagit ett tag att komma ikapp de känslorna. För honom var det nog till en början mer traumatiskt och omtumlande att helt plötsligt dela mamma och pappa med ett litet okänt knyte. Men de senaste dagarna har han dock börjar visa sin kärlek till lillebror.
Härom kvällen när vi sagt god natt och jag som vanligt sagt att jag älskar honom mest av allt i hela världen så sa han, som vanligt "Jag också!" (kan översättas med "Och jag dig!") men sen la han till: "Jag gillaj Valtej också!". Det värmde i mammahjärtat:D
Ibland när man märker att den här omställningen tagit hårt på min lille Harry så är det ju inte utan att det känns lite jobbigt. Men när man i nästa stund ser honom sitta på sin cykel, stirrandes rakt fram utan någon att leka med så påminns man om vilken fantastisk gåva vi faktiskt har gett honom. Även om han inte förstår det nu.
Mys!
Här är Valter drygt tre veckor och det är en av de första gångerna som Harry på eget initiativ verkligen myser med och klappar på honom:) Mina killar!
En av de första gångerna som Harry bett om att få ha Valter i knät:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar